Legender och drömmar

Henry Cowells Three Irish Legends öppnar kvällen i ett mytiskt landskap där urgamla berättelser gestaltat av kraftfulla pianoklangblock väcker bilder av sagor och urkrafter. Rebecca Clarkes Lullabyoch Morpheus förflyttar oss in i drömmens sfär; Morpheus, som namngetts efter drömmarnas gud, och vaggvisans stilla närvaro skapar en intim, sömnlik atmosfär där tid och verklighet mjukas upp.

Bo Lindes violinsonat tar vid där drömmen börjar vakna: sonaten inleder i ett drömlandskap men rör sig gradvis mot ett klarare, mer folkligt uttryck — en övergång från inre vision till yttre rytm och dans. Slutligen landar vi i Dvořáks pianokvartett som är djupt rotad i folkmusikens melodier och myter; här möts berättelse, gemenskap och musikalisk tradition i en varm, folklig energi som knyter ihop konsertens tema.

 
‍

OM PROGRAMMET

Henry Cowells cykel Three Irish Legends består av tre korta pianostycken med titlarna The Tides of Manaunaun, The Hero Sun och The Voice of Lir; verken publicerades 1922 visar hur Cowell använder stora tonkluster och nya pianotekniker för att skapa helt nya, mytiska, ljudbilder in en tradition som är starkt inspirerad av Debussy— The Tides of Manaunaun började som ett förspel till en opera och blev tidigt ett av hans mest spelade stycken.

Framfördes på festivalen 2023.

Rebecca Clarke — Lullaby och Morpheus

Rebecca Clarkes Lullaby är ett tidigt verk för viola och cello som tydligt visar hennes känsla för varma, sångbara melodier, medan Morpheus är en impressionistisk dröm för viola och piano som Clarke själv framförde i New York under 1918 och som skrevs under pseudonymen Anthony Trent, för självklart var det otänkbart för publiken att Clarke själv skulle ha skrivit denna fantastiska musik. Morpheus är drömmarnas gud, och stycket fångar sömnens och drömmens atmosfär med eteriska harmonier och en nästan orkestral violaklang.

Premiär på årets festival.

Bo Linde — Violinsonat Op. 10

Bo Lindes violinsonat Op. 10 (1953) är ett svenskt verk från mitten av 1900‑talet som förenar rytmisk energi med lyriska inslag. Linde, född i Gävle 1933, skrev musik som ofta rör sig mellan neo‑romantisk melodi och modern rytmik; sonaten är kompakt men mycketuttrycksfull och visar upp både violinens briljans och pianots färgspel. Bo Linde var en mästare i instrumentering och här utnyttjar han båda instrumenten till fullo i ett verk som pendlar mellan lyrik och extrem virtuositet.

Premiär på årets festival.

Antonín Dvořák — Pianokvartett Op. 87

Dvořáks Pianokvartett i Ess‑dur, Op. 87 (B.162) skrevs sommaren 1889 i Vysoká och hade premiär den 17 oktober 1890; det är hans andra och sista pianokvartett, rik på folkliga melodier, varm harmonik och en tydlig dramatisk båge. Verket rymmer både lyriska långsamma partier och en sprudlande final — en perfekt avslutning som förenar kammarkänsla med symfonisk bredd.

Tidigare framförd av studenter på festivalen.